Känslan av att efter en helg inte känna sig något bättre gällande en förkylnings som pangbom visade sig finnas i min kropp i torsdags. Känslan av att vilja vara hemma hos mamma och pappa. Att vara en liten flicka igen och bli ompysslad. Har sakta men säkert vuxit fram, men får hålla mig hemma och inte smitta ner fler personer.
Dagarna har istället gått ut på att städa, nysa, plugga lite, nysa och snyta sig lite till, plantera om växter och tillslut ta det lugnt och bara titta på tv.
Jag kan ju inte säga att skolan lockar heller när man inte kan bli frisk så det är tur att man går 2 timmar ungefär er dag.
Och på torsdag får jag äntligen träffa den som får mig att vilja klara av dagar som känns tuffa - och får mig känna att allt slit är värt! ❤️
Att ha någon som får en att kämpa och må bra -är någon att hålla hårt i ❤️
